Det finns en förstaplats som inte går att nå, för ingen tror att dom är nått, där jag kommer ifrån.
Tänka sig, det gick vägen minsann. Nu sitter jag alltså här med ett litet körkort. Och de känns stort. Just nu sitter jag på en buss på villovägar i Värmlands inland. Otryckt? Kanske lite. Men skulle de va nått är de ju bara för mig att ta över bussen och köra dit ja vill. Nä, juste, tog ju aldrig busskörkort..
Kommentarer
Trackback
