Här sitter jag och baddar såren med salt, det går åt helvete med allt.
Jag håller mig kortfattad. För två timmar sedan hade detta inlägg haft samma strålglans som en gravid kvinna eller ett julejul, men efter en två timmars bilresa i regn, med 9 crimes och fix you i högtalarna, om och om igen, har det dära glimmande försvunnit och kvar står jag. Men mitt hyfs säger till mig att jag iallafall måste berätta vad jag gjort ikväll, två timmar bil bort, men jag skiter i det. Mitt intellekt säger åt mig att jag måste plugga historia. Mina känslor säger åt mig att jag har vissa telefonsamtal att göra. Men jag går och lägger mig. Antingen ses vi imorgon, eller så gör vi inte det.
Kommentarer
Trackback
