En reflektion. En djuuuuuuuup sådan. För jag är djuuuuuup.
Idag har hela tjocka släkten pallrat sig ner till min mosters ateljé (hon är ju keramiker) och alla har gjort små sljulyktor, skålar och andra skapelser. Själv gjorde jag en musikant. Och alla som ville fick testa på att dreja, och till min besvikelse gick det nog sämst för mig.. Morfar var nog bäst, eller kanske kussen. Eller asså, min moster är ju bäst och sen kom någon av dom på andra plats. Snart ska vi äta lunch, jag fick någon känsla av att vi skulle grilla. Först tänke jag ba typ: whaaat?! det är ju vinter juu!! men sen gick jag ut och kände att det var jätteskönt ute även om man bara hade jeans och tshirt. Det är inte alltid man kan gå runt så ute i november. För ni har väl inte missat att det idag blev vinter på riktigt? November månad har flyttat in i vår kalender och den vid den här tiden förra året låg snön redan tjock på marken men nu är det flera grader varmt ute. Vad är det med vädret igentligen? Jag gillar de ju mycket mer som de är nu, men man underar ju ändå lite varför de ska va sååååååå olika varje år. Men jag hoppas att vädret nu är en vana, att det aldrig mer ska snöa en enda liten flinga här i dessa delarna av landet. Det räcker faktiskt med en vecka snö om året, den veckan man är i fjällen. Sanna mina dar, mer än så kräver jag minsann inte!
Kommentarer
Trackback