Lucky to have been where I have been.

Så, nu är jag hemma igen. Jag tänkter absolut inte berätta alls var jag har varit, men uppenbarligen på något roligt ställe tänker ni nog, eftersom det tog mig drygt 2 timmar. Nej, svarar jag. Inga roliga ställen. Men visst har jag lyckats med något, jag har slagit världsrekord i hur patetisk man kan vara på två timmar. Nu ska jag äta en macka, sen sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0